Vad saknade vi mest när vi inte fick sjunga i kör?

En enkät om att inte få sjunga i kör under coronatider i Norge och Sverige

Av Töres Theorell, Jan Kowalski, Ann-Mari Lind Theorell och Eva Bojner Horwitz

Covid-19-pandemin har haft många djupgående effekter på de norska och svenska samhällena. Den plötsliga påtvingade nedstängningen av en rad aktiviteter har redan haft negativa konsekvenser. Det man mest diskuterar är effekter på folkhälsa, såsom dödlighet och följdsjukdomar, men även effekter på samhällsekonomi såsom dramatisk ökning av antalet konkurser och arbetslösa. Men nedstängningen av stora delar av samhället har också sociala effekter. För de tusentals svenskar och norrmän som är vana vid att sjunga i kör och delta i repetitioner varje vecka och att förbereda sig för konserter innebär den plötsliga avstängningen för många av körverksamheten ett viktigt avbräck i tillvaron.

Med den här enkätundersökningen vill vi försöka få en uppfattning om vilka delar i körsången som man saknar mest under den påtvingade körpausen. Vi har bl a varit medvetna om att det kan se olika ut beroende på vilken typ av körsång man sysslar med, om man är professionell eller amatör och hur länge man sjungit i kör.

Vi som sysslar med både forskning och körsång vill gärna försöka ”få ihop” det där med sångens hälsobringande effekter. Under senare år har vi förstått att det inte handlar om enkla raka samband. Men vi vet en hel del om på vilket sätt körsång skulle kunna påverka hälsan. Sjungandet gör att man kan få ”hormonkickar” (bl a av endorfiner och oxytocin) och vi vet att sjungandet engagerar stora muskelgrupper i kroppen (mellangärde och bröstkorgsmuskulatur) vilket gör att man får en viss fysisk träningseffekt av regelbundet körsjungande. Vi vet också att den sociala gemenskapen är mycket betydelsefull för körsångarna vilket i sig har betydelse för hälsan, enligt en enig forskarkår. Av stor betydelse är vidare de estetiska upplevelserna som kan bli starka när man sjunger under en körkonsert. Sådana upplevelser kan göra att man omvärderar sitt liv och att man ”tänker om” i viktiga avseenden. Den estetiska upplevelsen går direkt till emotionshjärnan som sedan överraskar den lite långsammare förnuftshjärnan och det är då viktiga saker kan hända. Kanske man t o m hamnar i en ny relation eller tar ut skilsmässa – eller också att man försonas med någon? Slutligen finns det något som de flesta körsångare har varit med om, nämligen upplevelser av flow – på norska att vara i ”flytsonen”. Flow innebär att man gör något som är svårt men som man efter intensiv träning lärt sig behärska. Under en konsert när allt stämmer har man en stark fokusering och ett intensivt engagemang och ”allt stämmer” så att en lyckokänsla uppkommer. Forskningen tyder på att man i ett sådant flow-tillstånd har en kraftig aktivering både av det sympatiska (uppvarvande) och det parasympatiska (nedvarvande) nervsystemet – broms och gas på en gång! Hjärnans lyckohormon, dopaminet, aktiveras också. Svensk forskning på tvillingar har också visat att den som många gånger upplevt flow mår bättre psykiskt än genomsnittet. Så kan sambandet mellan regelbundet körsjungande och god psykisk hälsa se ut – upprepade flowupplevelser bidrar till en god hälsa i livet

I frågeformuläret har vi bett körsångare att värdera förlusten av de olika delarna i körsjungandet. Hur mycket saknar man den sociala körsamvaron, det där ”något att se fram mot varje vecka”, chansen att få uppleva flow, de estetiska upplevelserna och de rent fysiska delarna i sjungandet – inslaget av fysisk träning i själva sången, röstträningen och andningsträningen? Genom att kartlägga vad man upplever ”när kören försvinner” kan man öka förståelsen av på vilket sätt kören kan bidra till en god hälsa! Men vi kan också få en bättre förståelse av hur körerna skall göra när aktiviteten släcks ned i en samhällskris. Idag kan vi ju kompensera bl a med att försöka sjunga tillsammans via nätet.

Vissa som fått formuläret har kommenterat att vi inte tagit upp möjligheterna att kompensera med internet-baserat samsjungande, nätbaserade röstövningar mm. Ja, det kanske kan ses som en brist i den här undersökningen att vi inte tagit upp sådant. Men vårt syfte har varit riktat mot upplevelser kopplade till nedstängda ”fysiska körer”. Vi har använt enkla och basala frågeställningar för att snabbt kunna fånga in svar i ett tidigt skede av pandemin.

En annan kommentar som vi fått är att många körsångare skulle ha velat formulera svar med egna ord. Detta är också en relevant kommentar. Men att bearbeta ”fritext” är en mycket arbetskrävande uppgift. Med ca 5000 deltagare hade det blivit en för stor uppgift för oss.

Resultat:

Enkäten har utgått från Sveriges och Norges Körförbund som skickat ut den till ledarna för de körer som är medlemmar i förbunden. Om körledaren blivit intresserad har körsångarna fått enkäten. Vi vet inte vad deltagarna i enkätundersökningen representerar. Vi kan därför inte hävda att de utgör ett vetenskapligt representativt urval. Men vi blev överraskade över att det kom så många svar under en kort tid, två veckor.

En översiktlig beskrivning av deltagarna finns i tabellen under. Sammanlagt 3163 i Sverige och 1881 i Norge besvarade formulär kunde användas i sammanställningen. Olika typer av körsång finns representerade. 51% av de svenska och 77% av de norska sångarna sysslar i sin kör med flera olika slags musik. De norska deltagarna beskrev alltså sin körsångsvardag som mer genre-blandad än de svenska. En del körer var mer specialiserade: 31% av de svenska och 14% av de norska deltagarna uppgav att de sysslade med klassisk musik, medan 7% av de svenska och 2% av de norska sysslade med gospel och 5% av de svenska respektive 3% av de norska deltagarna med pop. Tyvärr var det få som sysslade med jazz-körsång så vi kan inte uttala oss så mycket om den genren.

Som väntat var det en kraftig kvinnlig dominans, i Sverige 20% män vs 80% kvinnor, vilket förmodligen återspeglar könsfördelningen i svenska körer i stort. Bland de norska deltagarna var den kvinnliga dominansen lite mindre tydlig (29% män och 71% kvinnor). Den kvinnliga dominansen var större i körer som sysslade med folkmusik, gospel och pop och mindre i körer som sysslade med klassisk musik. Sju av sångarna i Sverige och tre i Norge har definierat sig varken som män eller kvinnor men de är så få att de inte redovisas separat fastän de är med i alla bearbetningar (de flesta) som inte är uppdelade på kön. Tiden som aktiv körsångare varierade mellan ett och 75 år, med ett genomsnitt på 28 år (lika för män och kvinnor) bland de svenska och mellan 0 och 70 för kvinnor och mellan ett och 65 bland de norska deltagarna. Åldern visade stor spännvidd, från 14 till 92 för kvinnor och från 16 till 92 för män bland de svenska och från 14 till 84 bland de norska kvinnliga och från 21 till 87 bland de norska manliga deltagarna.

92% av desvenska och 93% av de norska deltagarna deltog regelbundet aktivt i körproduktioner när coronapandemin utbröt.

Hur har deltagarna sett på betydelsen av förlusten av de olika komponenterna i körsången? För deltagargruppen som helhet (se tabell 2) gäller att det är avsaknaden av den sociala samvaron som flest deltagare (44% i Sverige och 54% i Norge) anger sig sakna mest. I Norge kommer ”något att se fram mot” (38%) och röstträning (37%) som två och trea. Mönstret är lite annorlunda i Sverige – de tre områdena estetik (saknas mest av 42%), flow, (saknas mest av 41%) ”något att se fram mot” (saknas mest av 40%). Svaren sprider sig alltså tydligare bland de norska deltagarna. Den lägsta noteringen får andningsträning som ”saknas mest” av 23% av deltagarna både i Norge och Sverige.

Det är stora skillnader mellan olika grupper av körsångare när det gäller synen på vad man saknar mest.

De kvinnliga deltagarna upplever förlusten av det regelbundna körsjungandet generellt starkare än männen och det gäller alla komponenterna. Särskilt stor och tydlig skillnad ser man när det gäller möjligheten att få uppleva flow. Den möjligheten ”saknas mest” av 45% av kvinnorna och 28% av männen i Sverige samt av 32% för kvinnorna och 12% av de manliga deltagarna i Norge.

De professionella sångarna utmärks av att de oftare än amatörerna saknar de estetiska upplevelserna och röstträningen när de inte får sjunga regelbundet tillsammans med andra. Detta gäller både de svenska och de norska deltagarna. Avsaknaden av den sociala gemenskapen är däremot densamma för professionella och amatörer, både i Norge och i Sverige.

Ju längre man sjungit i kör desto viktigare blir de estetiska upplevelserna. Skillnaden mellan de sångare som sjungit  endast i fem år eller mindre i kör och de som sjungit i minst 50 år är stor när det gäller att ”sakna de estetiska upplevelserna mest”, 33 vs 51% i Sverige och 22 vs 38% i Norge. Inslaget av de olika delarna av fysisk träning blir också allt viktigare ju längre man sjungit i kör. Däremot minskar betydelsen av den sociala samvaron.

Hur man i de olika genrerna av körsång skattar de olika komponenterna visas i figuren under. Mönstren är likartade i Norge och Sverige. Estetiska upplevelser är särskilt betydelsefulla för de sångare som sysslar med klassisk musik medan det sociala verkar att vara speciellt viktigt för gospelkörerna. Flowupplevelser tycks vara mycket viktiga i körer som sysslar med pop och gospel.

Figurene under viser hva som har betydd mest for de norske korsangerne som en funksjon av alder, antall år i kor og hvilken sjanger du er mest knyttet til.

Allmänna kommentarer:

Hur de här resultaten skall tolkas måste vi fundera på mycket mera innan dessa resultat publiceras vetenskapligt. Men det är så många som svarat att det mesta av det vi rapporterar här är statistiskt säkerställt och förmodligen kommer att förbli så i hårdare analyser.

En del av skillnaderna i svarsmönster mellan de svenska och de norska deltagarna kan bero på översättningen. Uppfattas t ex ordet flytson på samma sätt som flow? Och även om orden är exakt desamma är det inte helt säkert att de betyder samma sak i Sverige och i Norge.

När vi skall förstå de här resultaten måste vi komma ihåg att det inte går att uttala sig om vad som orsakar vad i de samband vi ser. Att människor som sjungit många år i kör sätter speciellt stort värde på de estetiska upplevelserna är inte nödvändigtvis något bevis för att körsång stärker känslan för estetik utan kan också bero på att den som fortsätter år efter år med att sjunga i kör kanske värdesätter de estetiska upplevelserna särskilt högt i jämförelse med andra. Personer som inte värdesätter de estetiska upplevelserna lika mycket kanske slutar med körsång efter kortare tid. Det hindrar inte att de skillnader vi ser är intressanta!

Vi vill till sist rikta ett varmt tack till alla som skickat in sina svar på enkäten. Vi tror att resultaten kommer att kunna hjälpa oss att förstå mer om hur körsång påverkar oss och vår hälsa. Stort tack för den professionella hjälp vi fått från Körförbunden!